Tulpanens början
Tulpanen är kanske en av våra mest älskade blommor. I vilt tillstånd växer den längs en korridor som sträcker sig på ömse sidor om den fyrtionde breddgraden - Från Turkiet i väst till stäpperna vid Pamirbergen i öst. Från dessa vilda släktingar kommer de odlade sorter som vi numera förknippar med trädgårds och snittulpaner. Idag finns tulpanen över hela världen i ett hundratal olika arter med tusentals hybrider och sorter.

Tulpanen kom till Europa från Osmanska riket någon gång i mitten på 1500-talet. Exakt hur eller var vet vi inte. Nedan kan du bekanta dig med några personer och händelser längs med tulpanens väg genom Europa.

Klicka på kartan eller länkarna för att läsa mer.

1526 – Arras, Frankrike ”Tulpanprofeten”
Den flamländska botanikern Carolus Clusius är ofta den första person som man först stöter på om man läser om tulpanens historia. Han var inte den som introducerade tulpanen i Europa men ingen annan har spelat så stor roll för dess erövring av kontinenten. Under sin levnadstid skickade han tusentals tulpanlökar till sina kontakter runt om i Europa och hjälpte till att sprida tulpanen i bred skala.

Carolus föddes 1526 i Arras, Frankrike. Han studerade i Tyskland, var ansvarig för kejsarens botaniska trädgård i Wien och reste till Spanien och Portugal för att samla växter. Sina sista år spenderade han som prefekt på Leidens universitet i Holland. Där grundade han en medicinsk trädgård. Han hade ett stort internationellt nätverk och talade sju språk flytande.
Tillbaka till toppen

1554 – Wien, Österrike ”Det turkarna kallade för Tulipam”
En av huvudpersonerna i tulpanens historia är utan tvekan Ogier Ghiselin de Busbecq. En flamländsk diplomat som var den Habsburgska kejsarens sändebud i Konstantinopel. Att vi idag kallar tulpanen för just tulpan är till stor del hans förtjänst. En kylig novembermorgon 1554 gav han sig av mot den Osmanska huvudstaden. Efter ett stopp i Adrianopel skriver han följande i sin resedagbok.

”Efter en dags uppehåll i Adrianopel fortsatte vi mot Konstantinopel som låg ganska nära, ty resan började nu nå sitt slut, och när vi passerade genom trakten kunde vi överallt se en mångfald av blommor – narcisser, hyacinter och det som turkarna kallar för tulipam”

Sanningen är den att den inte alls kallades för tulipam. Vad Busbecqs hade gjort var att förväxlatolkens beskrivning av blomman, som hade formen av en turban, med namnet på självablomman. Turkarna kallade blomman för ”laleh”. Ett namn som hämtats från persiskan. När förväxlingen upptäcktes var det redan försent. Den populära blomman fick helt enkelt heta tulpan.
Tillbaka till toppen

1559 - Augsburg, Tyskland ”En söt fin doft som snart försvann”
Vi vet ungefär när tulpanen kom till Europa. Men kanske smög den sig obemärkt förbi långt tidigare. Det troligaste är nog att den kom till vår kontinent via någon av den tidens stora handelsstäder – Antwerpen, Venedig eller Wien. Den första kända tulpanen i Europa växte däremot i Rådsherre Herwarths botaniska trädgård i Augsburg, Den schweiziske läkaren och botanikern Conrad Gesner var den som dokumenterade nyheten i både skrift och bild. Han beskrev den fascinerande blomman så här:

”Den blommade med en underbart röd blomma, stor och liksom en röd lilja formad av åtta kronblad. Av vilka fyra var yttre och de andra inre. Den hade en söt och fin doft som snart försvann”
Tillbaka till toppen

1562 – Antwerpen, Belgien ”Andra grävde han ner i sin trädgård”
Det finns många nedtecknade historier om hur tulpanlökarna kommer till Europa. En av dem utspelar sig i den myllrande hamnstaden Antwerpen, där en säck tulpanlökar anländer tillsammans med en skeppslast tyg från Istanbul. De hamnar till slut hos en rådvillig köpman. Han tror dock att det är rödlök och rostar dem över glöden till sin brasa och äter dem tillsammans med olja och vinäger. Carolus Clusius gjorde följande notis om händelsen efter att ha träffat köpmannen:

”Andra grävde han ner i sin trädgård bland kål och grönsaker, där de alla förtvinade på grund av vanvård på kort tid utom några som George Rye, en trädgårdsintresserad köpman från Mechlin, samlade ihop, och det är hans omtänksamma nitiskhet och flit att tacka för att vi sedan dess kunnat se de blommor som så fägnar våra ögon med sina intagande variationer.”
Tillbaka till toppen

1596 – Bergen, Norge
År 1596 reser den unge norske läkaren Henrik Höjer till Leidens Universitet i Holland för att studera och avlägga examen i medicin. Där träffar han Carolus Clusius, Och de blir goda vänner. När Henrik Höjer reser hem till Bergen tre år senare har han med sig några tulpanlökar från Clusius i bagaget. Antagligen de första i Norge. Och Clusius fortsätter att skicka fler via brev i åren som följer.
Tillbaka till toppen

1637 – Nederländerna ”Världens första spekulationsbubbla”
Välståndet ökade dramatiskt i Nederländerna under första halvan av 1600-talet. Ostindiska kompaniet hade bildats. Köpmännen började bli allt rikare. Det fanns mycket kapital i omlopp. Länge var handeln med tulpanlökar begränsad till botaniker och trädgårdsintresserade köpmän. Till sådana som förstod sig på den egendomliga blomman. I början på 30-talet trädde en ny generation odlare in på scenen. De började arrendera mark och odla tulpaner i stor skala, vilka de även sålde på egen hand. De började också sälja lökarna i mindre och mindre volymer så att även mindre välbärgade personer fick råd att gå in i handeln. När allt fler människor insåg att man kunde bli rik på tulpaner uppstod en spekulationsbubbla utan motstycke. Det fanns ingen tulpanbörs – handeln var mer eller mindre olaglig - utan handeln föregick på undangömda kyffen, värdshus och krogar. Särskilda tulpananalytiker värderade lökarna.

Hysterin eskalerade och fantasisummor betalades för lökar som man inte ens hade sett. Till och med på kommande skördar. Det var inte ovanligt att man pantsatte hus och gårdar för att få råd att köpa tulpanlökar. För varje månad som gick blev summorna bara högre. För en enda lök av Admiral van Enkhuisen betalades till exempel 5 400 gulden. Vid den tiden motsvarade det 15 årslöner för en murare. Men en ödesdiger dag i början av 1637 kraschade handeln. Flera stora investerare hade börjat tvivla på att priserna kunde stiga så mycket högre. Ryktena tog fart och det dröjde inte länge innan total panik bröt ut. Priserna sjönk drastiskt och många holländska borgarfamiljer ruinerades. Det var inte bara Nederländerna som drabbades av tulpanhysteri. Liknande spekulationsbubblor uppstod i både Frankrike och Tyskland.
Tillbaka till toppen

1685 – Uppsala, Sverige
När tulpanen kom till Sverige är osäkert. Men den första som dokumenterade sin tulpanodling var Olof Rudbeck d.ä. En man som kanske är mest känd för sina upptäckter inom anatomin. Han tog med sig både frön och tulpanlökar från en resa till Holland. 1685 hade han fått ihop en ansenlig samling med 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård i Uppsala.
Tillbaka till toppen